Ny kniv till svärfar!

Ville ge min norska svärfar en kniv som han kan ha nytta av på fjället eller ligga i bilen. Eftersom de har en levande knivtradition så är man såklart lite nervös hur det ska tas emot men det får jag vänta med till julafton! :)

Kniven har ett mycket skarpt bruksblad med hög slipning. Skaft i svartek och älghorn med mellanlägg i läder och bolster och dragring i mässing. Skidan är våtformad i 2,5 mm nötläder med enkel linjeplastik och högglanspolerade beslag. Jag färgade den oxblodsröd för att kontrastera mot de blanka beslagen. Trappstegsurtag och lödd kopparplåt på undersidan.

Kniven är inte baserad på en enda kniv utan jag har plockat lite formelement från det gotländska materialet. Ett förhållandevis stort urval har inga refflade beslag mellan "munblecket" (det översta beslaget) och doppskon utan ligger dikt an. Jag tänkte att det skulle vara en intressant form att arbeta med och det var mycket riktigt väldigt trevligt.

Nu är det dags för ett litet uppehåll i verkstaden för att få klart alla projekt på skolan (Ikea) men i Januari så har jag förhoppningsvis en liten överraskning om allt går vägen (jag kan berätta så mycket att det handlar om en serie med bluntade vapenknivar).

Anglosaxisk vapenkniv färdig

Dags för en liten uppdatering igen. Jag fick ett beställningsjobb i September från en kille som ville ha en beslagen skida till sin Paul Binns sax av anglosaxisk modell. Nu efter ett par månader så är den klar och på väg till kunden.

När man jobbar med vapenknivar av anglosaxisk typ finns det en del skillnader från de östliga knivarna. Den största utmaningen är att få till våtformningen av lädret och doppskon eftersom kniven inte har en normal spets utan bruten rygg. I just det här fallet var dessutom Paul Binns-kniven betydligt bredare över bladets bredaste ställe än handtaget ilket innebär att man får göra vissa kompromisser för att kniven ska sitta bra i skidan och gå att dra utan att den fastnar.

Jag börjar alltid med att göra en grov skiss av hur kniven och skidan kommer att se ut tillsammans. Det är alltid bra att kunna skissa upp några olika alternativ och få en uppfattning hur de olika formelementen förhåller sig till varandra. Sedan skickar jag skisserna som jag tycker blir intressantast till kunden som får komma med kommentarer och synpunkter.

 Först av allt tar jag alla mått jag behöver från kniven. Det finns lite olika sätt att sy och våtforma knivskidor men jag brukar sy lädret efter kniven mått och sedan blötlägga över natten. Dagen därpå slår jag in kniven i plast och pressar in knivlästen den i den ny genomblöta skidan.

Fördelen med detta tillvägagångssätt är att passformen blir mycket god. Det kräver dock lite extra bearbetning med falsben av lädret när det torkar för att man inte ska få en grov yta (tänk apelsinskal). Just den här gången blev skidan lite väl tajt och istället för att riskera att kniven skulle bli svår att dra när beslagen var monterade så var jag tvungen att börja om och sy en ny. Det är självklart lite trist men det brukar alltid vara bättre att börja om än att fortsätta jobba med en skida som man inte är helt nöjd med.

Så, efter läderarbetet är klart så fortsätter jag med metallbeslagen. På just den här kniven ville jag gärna ha trappstegsuttag med kopparplåt som ligger under den övre plåten. Det finns ett par olika sätt att få till det men jag brukar lägga en hel plåt bakom beslaget som jag sedan löder fast.

De räfflade kantbeslagen slår jag för hand med en puns och den triangelformade ornamentiken slås in i plåten innan monteringen. Ringarna till gehänget dras för hand och löds ihop och sedan nitas allt på lädret med kopparnit.

Här kommer några bilder på slutresultatet!'

Lettisk vapenkniv del III

Ibland får man projekt som är roligare, mer utmanande eller som griper tag i en mer än andra. Den lettiska vapenkniven med beslagen skida som jag har jobbat på är ett sånt exempel. Kniven och skidan är ett beställningsjobb åt Björn, en återkommande kund som jag har gjort en hel del andra jobb åt. Att det är ett jobb som fick ta tid är självklart fantastiskt roligt men det som jag uppskattar ännu mer är dialogen under arbetets gång. Ända från första skissen har form och funktion diskuterats och idéer bollats mellan mig och Björn. Det innebär att arbetsprocessen blir betydligt mer transparent och organisk, spännande både för mig som hantverkare men jag hoppas även att kunden upplever det som ett givande samarbete istället för att lämna ifrån sig tyglarna.

Nu, efter snart ett år har jag lagt de sista handlagen på kniven och skickat iväg den till sin nya ägare. Det känns nästan lite tomt i verkstaden.

Det vassa bladet har T.C. smitt, trekantsprofil och snudd på spegelblankt. All beslag är handgjorda av mässingsplåt och sedan förtennade. Skidan är sydd av våtformad nötläder och infärgad i mörk chokladbrunt. Handpunsad ornamentik på doppsko och toppbeslag med stålnitar.

Upphängningen till skidan är spiralklädd och kniven är skaftat med svartek och älghorn med mässingsbolster.

Knivens längd: 530 mm
Bladets längd: 370 mm

Lettisk vapenkniv del II

Fick ett par timmar över i verkstaden ikväll och fortsatte jobbet med den lettiska vapenkniven. Mellan heltidsstudier och jobb på kvällarna för att bekosta nämnda studier (CSN tröttnade på att ge mig pengar) så blir det allt för lite tid till hantverket. Det känns tråkigt eftersom tiden i verkstaden verkligen fungerar som en slags kontemplation, ett sätt att blåsa rent huvudet och få lite perspektiv på tillvaron.

Projektet jag jobba på nu är intressant på flera sätt men det som kanske utmärker sig mest är de förtennade beslagen. Något man kanske inte tänker på, och som ställer till en hel del bekymmer, är att det inte går att efterbearbeta plåtarbetet. Jag gör förtenningen innan punsningen och dekoreringen och när sedan beslagen sitter på kniven går det inte att putsa eller snygga till ytan. Lagret med tenn är så tunt att det försvinner så alla märken och spår av en ostadig hand sitter där. Både utmanande och frustrerande att inte ha något spelrum alls.

Jag började med de övre beslagen idag, holken och den liggande plåten. Dessvärre blev plåtarna inte speciellt bra och formen fel när jag gick tillbaks till referensmaterialet.

För att slippa att samma sak hände igen så förstorade jag en detaljbild av orginalet och använde den som en mall till version II.

Sedan var det bara att märka upp på den förtennade plåten var dekoren skulle vara och sätta igång att bearbeta ytan med hammare och puns. Formen på beslaget slogs sedan ut med en mejsel, slipades och polerades. Efter ett par timmar så började formen så sakteliga bli rätt och en provpassning visade att det såg okej ut.

Eftersom nitningen behöver gå genom fyra lager plåt och två lager läder så passade ingen av de vanliga nitarna. Efter att ha borrat och passat in alla hål så tillverkade jag nya, längre nitar av järntråd som sedan fäste samman holken och toppbeslaget i läderskidan. Det tog ett par gånger att få till det men nu börjar i alla fall skidan ta form ordentligt och jag hoppas att resten av upphängningen och slutfinishen och striglingen av kniven går lättare!

Får be om ursäkt för de dåliga mobilbilderna, systemkameran får inte följa med ut i verkstaden. Uppföljning kommer!

Lettisk vapenkniv del I

Mitt senaste projekt är ett beställningsjobb på en vapenkniv med beslagen skida baserad på ett Lettiskt fynd. Fick beställningen förra sommaren och jag och kunden har mailat fram och tillbaks. Ibland så går det fort från en idé eller skiss och ibland, som den här gånger, kan det ta riktigt lång tid. Då är det bra att arbeta tillsammans med människor som både är tålmodiga och intresserade av slutresultatet, att få ta den tid det tar är verkligen en ynnest.

Vapenkniven är som sagt inspirerad av en kniv från Lettland. Beställaren hade hittat en linjeritning av kniven ifråga i sin fyndkontext och det är denna ritning som jag sedan har använt mig av.

För att få en känsla för formen så ritade jag en snabbskiss på papper med samma proportioner som originalet. Detta steg är självklart inte oumbärligt men är till god hjälp senare i projektet så jag brukar försöka ta mig tid till det.

Till detta projekt har jag arbetat tillsammans med smeden Thomas Cederroth som har smidit bladet efter önskemål från kunden. Verkstaden här hemma rymmer ingen smedja och eftersom tiden knappt räcker till som det är har jag valt att anlita andra duktiga hantverkare. T.C. har gjort många andra blad till äldre projekt och vi vet båda två var vi har varandra.

När jag har fått bladet så väljer jag ut material till skaftningen och ser till att det både ser bra ut och att de olika formelementen harmoniserar med varandra. Jag ska inte tråka ut er med teknikaliteter men så här kan det se ut innan själva monteringen.

En bild på den färdiga kniven efter nitning, limning, grovformning, finformning, putsning men innan slutbehandling. Jag använder alltid en blandning av 50/50 linolja och balsamterpentin till skaftet och polerar detta sedan på buffhjul för att få upp lyster och glans. Har provat med andra ytbehandlingar som Danish Oil och liknande produkter men tycker att linolja är oöverträffat. Det enda som är negativt är torkningstiden men det tar jag gärna.

 

När kniven är färdig så fortsätter arbetet med skidan. Just den här knivskidan är lite speciell då den har triangelformade beslag som sitter längs skidans bägge sidor och en dekorerad plåt kring öppningen. Alla beslag ska också vara förtennade vilket innebär en dubbel arbetsprocess, först tillverkar jag alla beslag i mässing och sedan förtennar jag dom. Eftersom det rör sig om ganska många plåtar köpte jag en acetylenbrännare för att kunna hålla lite högre temperaturer under en längre tid.

Läderarbetet på skidan är också lite knepigare eftersom beslagen på sidan måste nitas från insidan innan skidan sys ihop och våtformas. Jag har limmat en skärflad remsa med getskinn på insidan för att hindra nitskallarna att repa bladet. På orginalet har alla organiska rester försvunnit så det är en gissning.

Med skidan utskuren och färdig är det bara att fortsätta med tillverkningen av beslagen. Nedan är en bild på doppskon på skidan. För att få samma proportioner kopierade jag upp en bild på orginalet som jag sedan använde för att göra utskärningsmallen till plåten. Här är en utskuren och uppmärkt för dekorationspunsningen.

De refflade kantbeslagen sågas, punsas, filas och förtennas och provas sedan innan nitningen. Det brukar hända att något beslag blir för litet eller för stort och då är det bara att börja om igen. Här är också de triangelformade sidbeslagen nitade och läderskidan ihopsydd.

Till slut så kommer här ett par bilder på framstegen så här långt. Kantbeslagen, öglorna till upphängningsringarna och doppskon är alla på plats och nu är det bara de övre beslagen som saknas.

Uppdateringar följer!