Knivmakandet i verkstaden fortsätter och i takt med att snön smälter kring knuten så börjar så sakteligen de nya verken växa fram. Först färdig blev den lilla i TC:s tripp-trapp-trull-kit. Skaftet i Alm, skidan sydd av infärgat nötläder med beslag i mässing. För att göra det lite roligare så tänkte jag ha trappstegsuttag på alla tre knivskidor och som ni ser på bilderna ligger det en pålödd kopparplåt under uttagen som färg- och stilmässigt matchar kopparnitarna och punsornamentiken.
2010-03-29
2010-03-18
Knivar
För tillfället är verkstaden full av ämnen till knivar. Det verkar som att alla som behöver en ny kniv inför säsongen bestämde sig för att beställa på samma gång och för tillfället har jag fem mindre knivar och fyra vapenknivar på listan, alla med beslagna skidor.
Det är ett perfekt tillfälle att lära sig arbeta lite mer effektivt och prova lite nya idéer så jag känner mig väldigt motiverad!
Först ut är ett kit på tre knivar. En kort, en lång och en vapenkniv som ska gå till T.C. Knivarna är inte vassa utan ska användas i pedagogiskt syfte på Birka under sommaren.
Förutom knivar så håller jag på att slutföra ett par väskor med inspiration från vikingatiden. Försökte mig på att vändsy en av väskorna men det visade sig att lädrets tjocklek och den smala öppningen var allt för snäv för att lyckas med det konststycket. :)
Det är ett perfekt tillfälle att lära sig arbeta lite mer effektivt och prova lite nya idéer så jag känner mig väldigt motiverad!
Först ut är ett kit på tre knivar. En kort, en lång och en vapenkniv som ska gå till T.C. Knivarna är inte vassa utan ska användas i pedagogiskt syfte på Birka under sommaren.
Förutom knivar så håller jag på att slutföra ett par väskor med inspiration från vikingatiden. Försökte mig på att vändsy en av väskorna men det visade sig att lädrets tjocklek och den smala öppningen var allt för snäv för att lyckas med det konststycket. :)
2010-02-27
Bälten och beslag.
Har två nya bälten i arbetskön. Ett lamellbälte av gotländsk typ till en beställare i Norge och ett vapenknivsgehäng åt en beställare här hemma i Svedala. Tillbringade dagen med att tillverka söljor, remändesbeslag och tre remdelare till båda bältena. Lamellbältet kommer få dubbla remdelare, dubbelvikt läder och tunna lamellplåtar kring livet medan vapenknivsgehänget ska monteras fast tillsammans med den beslagna skidan.
Med lite tur så hinner jag skära till lädret och montera hårdvaran i veckan. Någon som har tips på en bra leverantör av narvsvärta förresten? Gärna i lite större flaskor och möjlighet att bryta kulörer med samma märke?
Med lite tur så hinner jag skära till lädret och montera hårdvaran i veckan. Någon som har tips på en bra leverantör av narvsvärta förresten? Gärna i lite större flaskor och möjlighet att bryta kulörer med samma märke?
2010-02-16
Nytt år, nya arbeten.
Ett nytt år och nya spännande hantverksjobb! Idag fick jag fem nya knivblad på posten från TC som ska bli tjusiga beslagna vapenknivar till nya ägare och min lilla bok med skisser och planerade jobb är full av roliga uppslag.
Först ut är ett smalare vikingatida bälte åt en stamkund. Beslagen är högglanspolerad mässing på infärgat nötläder. Remdelarna är gjutna i brons och är signerade Burr på Historiska Fynd, en hantverkare som jag verkligen kan rekommendera för sina exemplariska gjutna detaljer.
Efter bältet så kommer det bli ett gehäng till en vapenkniv, en ny väska med beslaget lock och en matchande kniv.
Först ut är ett smalare vikingatida bälte åt en stamkund. Beslagen är högglanspolerad mässing på infärgat nötläder. Remdelarna är gjutna i brons och är signerade Burr på Historiska Fynd, en hantverkare som jag verkligen kan rekommendera för sina exemplariska gjutna detaljer.
Efter bältet så kommer det bli ett gehäng till en vapenkniv, en ny väska med beslaget lock och en matchande kniv.
2009-12-09
Ny kniv till svärfar!
Kniven har ett mycket skarpt bruksblad med hög slipning. Skaft i svartek och älghorn med mellanlägg i läder och bolster och dragring i mässing. Skidan är våtformad i 2,5 mm nötläder med enkel linjeplastik och högglanspolerade beslag. Jag färgade den oxblodsröd för att kontrastera mot de blanka beslagen. Trappstegsurtag och lödd kopparplåt på undersidan.
Kniven är inte baserad på en enda kniv utan jag har plockat lite formelement från det gotländska materialet. Ett förhållandevis stort urval har inga refflade beslag mellan "munblecket" (det översta beslaget) och doppskon utan ligger dikt an. Jag tänkte att det skulle vara en intressant form att arbeta med och det var mycket riktigt väldigt trevligt.
Nu är det dags för ett litet uppehåll i verkstaden för att få klart alla projekt på skolan (Ikea) men i Januari så har jag förhoppningsvis en liten överraskning om allt går vägen (jag kan berätta så mycket att det handlar om en serie med bluntade vapenknivar).
2009-12-06
Anglosaxisk vapenkniv färdig
Dags för en liten uppdatering igen. Jag fick ett beställningsjobb i September från en kille som ville ha en beslagen skida till sin Paul Binns sax av anglosaxisk modell. Nu efter ett par månader så är den klar och på väg till kunden.
När man jobbar med vapenknivar av anglosaxisk typ finns det en del skillnader från de östliga knivarna. Den största utmaningen är att få till våtformningen av lädret och doppskon eftersom kniven inte har en normal spets utan bruten rygg. I just det här fallet var dessutom Paul Binns-kniven betydligt bredare över bladets bredaste ställe än handtaget ilket innebär att man får göra vissa kompromisser för att kniven ska sitta bra i skidan och gå att dra utan att den fastnar.
Jag börjar alltid med att göra en grov skiss av hur kniven och skidan kommer att se ut tillsammans. Det är alltid bra att kunna skissa upp några olika alternativ och få en uppfattning hur de olika formelementen förhåller sig till varandra. Sedan skickar jag skisserna som jag tycker blir intressantast till kunden som får komma med kommentarer och synpunkter.
Först av allt tar jag alla mått jag behöver från kniven. Det finns lite olika sätt att sy och våtforma knivskidor men jag brukar sy lädret efter kniven mått och sedan blötlägga över natten. Dagen därpå slår jag in kniven i plast och pressar in knivlästen den i den ny genomblöta skidan.
Fördelen med detta tillvägagångssätt är att passformen blir mycket god. Det kräver dock lite extra bearbetning med falsben av lädret när det torkar för att man inte ska få en grov yta (tänk apelsinskal). Just den här gången blev skidan lite väl tajt och istället för att riskera att kniven skulle bli svår att dra när beslagen var monterade så var jag tvungen att börja om och sy en ny. Det är självklart lite trist men det brukar alltid vara bättre att börja om än att fortsätta jobba med en skida som man inte är helt nöjd med.
Så, efter läderarbetet är klart så fortsätter jag med metallbeslagen. På just den här kniven ville jag gärna ha trappstegsuttag med kopparplåt som ligger under den övre plåten. Det finns ett par olika sätt att få till det men jag brukar lägga en hel plåt bakom beslaget som jag sedan löder fast.
De räfflade kantbeslagen slår jag för hand med en puns och den triangelformade ornamentiken slås in i plåten innan monteringen. Ringarna till gehänget dras för hand och löds ihop och sedan nitas allt på lädret med kopparnit.
Här kommer några bilder på slutresultatet!'
När man jobbar med vapenknivar av anglosaxisk typ finns det en del skillnader från de östliga knivarna. Den största utmaningen är att få till våtformningen av lädret och doppskon eftersom kniven inte har en normal spets utan bruten rygg. I just det här fallet var dessutom Paul Binns-kniven betydligt bredare över bladets bredaste ställe än handtaget ilket innebär att man får göra vissa kompromisser för att kniven ska sitta bra i skidan och gå att dra utan att den fastnar.
Jag börjar alltid med att göra en grov skiss av hur kniven och skidan kommer att se ut tillsammans. Det är alltid bra att kunna skissa upp några olika alternativ och få en uppfattning hur de olika formelementen förhåller sig till varandra. Sedan skickar jag skisserna som jag tycker blir intressantast till kunden som får komma med kommentarer och synpunkter.
Först av allt tar jag alla mått jag behöver från kniven. Det finns lite olika sätt att sy och våtforma knivskidor men jag brukar sy lädret efter kniven mått och sedan blötlägga över natten. Dagen därpå slår jag in kniven i plast och pressar in knivlästen den i den ny genomblöta skidan.
Fördelen med detta tillvägagångssätt är att passformen blir mycket god. Det kräver dock lite extra bearbetning med falsben av lädret när det torkar för att man inte ska få en grov yta (tänk apelsinskal). Just den här gången blev skidan lite väl tajt och istället för att riskera att kniven skulle bli svår att dra när beslagen var monterade så var jag tvungen att börja om och sy en ny. Det är självklart lite trist men det brukar alltid vara bättre att börja om än att fortsätta jobba med en skida som man inte är helt nöjd med.
Så, efter läderarbetet är klart så fortsätter jag med metallbeslagen. På just den här kniven ville jag gärna ha trappstegsuttag med kopparplåt som ligger under den övre plåten. Det finns ett par olika sätt att få till det men jag brukar lägga en hel plåt bakom beslaget som jag sedan löder fast.
De räfflade kantbeslagen slår jag för hand med en puns och den triangelformade ornamentiken slås in i plåten innan monteringen. Ringarna till gehänget dras för hand och löds ihop och sedan nitas allt på lädret med kopparnit.
Här kommer några bilder på slutresultatet!'
2009-11-18
Lettisk vapenkniv del III
Ibland får man projekt som är roligare, mer utmanande eller som griper tag i en mer än andra. Den lettiska vapenkniven med beslagen skida som jag har jobbat på är ett sånt exempel. Kniven och skidan är ett beställningsjobb åt Björn, en återkommande kund som jag har gjort en hel del andra jobb åt. Att det är ett jobb som fick ta tid är självklart fantastiskt roligt men det som jag uppskattar ännu mer är dialogen under arbetets gång. Ända från första skissen har form och funktion diskuterats och idéer bollats mellan mig och Björn. Det innebär att arbetsprocessen blir betydligt mer transparent och organisk, spännande både för mig som hantverkare men jag hoppas även att kunden upplever det som ett givande samarbete istället för att lämna ifrån sig tyglarna.
Nu, efter snart ett år har jag lagt de sista handlagen på kniven och skickat iväg den till sin nya ägare. Det känns nästan lite tomt i verkstaden.
Det vassa bladet har T.C. smitt, trekantsprofil och snudd på spegelblankt. All beslag är handgjorda av mässingsplåt och sedan förtennade. Skidan är sydd av våtformad nötläder och infärgad i mörk chokladbrunt. Handpunsad ornamentik på doppsko och toppbeslag med stålnitar.
Upphängningen till skidan är spiralklädd och kniven är skaftat med svartek och älghorn med mässingsbolster.
Knivens längd: 530 mm
Bladets längd: 370 mm
Nu, efter snart ett år har jag lagt de sista handlagen på kniven och skickat iväg den till sin nya ägare. Det känns nästan lite tomt i verkstaden.
Det vassa bladet har T.C. smitt, trekantsprofil och snudd på spegelblankt. All beslag är handgjorda av mässingsplåt och sedan förtennade. Skidan är sydd av våtformad nötläder och infärgad i mörk chokladbrunt. Handpunsad ornamentik på doppsko och toppbeslag med stålnitar.
Upphängningen till skidan är spiralklädd och kniven är skaftat med svartek och älghorn med mässingsbolster.
Knivens längd: 530 mm
Bladets längd: 370 mm
2009-10-10
Lettisk vapenkniv del II
Fick ett par timmar över i verkstaden ikväll och fortsatte jobbet med den lettiska vapenkniven. Mellan heltidsstudier och jobb på kvällarna för att bekosta nämnda studier (CSN tröttnade på att ge mig pengar) så blir det allt för lite tid till hantverket. Det känns tråkigt eftersom tiden i verkstaden verkligen fungerar som en slags kontemplation, ett sätt att blåsa rent huvudet och få lite perspektiv på tillvaron.
Projektet jag jobba på nu är intressant på flera sätt men det som kanske utmärker sig mest är de förtennade beslagen. Något man kanske inte tänker på, och som ställer till en hel del bekymmer, är att det inte går att efterbearbeta plåtarbetet. Jag gör förtenningen innan punsningen och dekoreringen och när sedan beslagen sitter på kniven går det inte att putsa eller snygga till ytan. Lagret med tenn är så tunt att det försvinner så alla märken och spår av en ostadig hand sitter där. Både utmanande och frustrerande att inte ha något spelrum alls.
Jag började med de övre beslagen idag, holken och den liggande plåten. Dessvärre blev plåtarna inte speciellt bra och formen fel när jag gick tillbaks till referensmaterialet.
För att slippa att samma sak hände igen så förstorade jag en detaljbild av orginalet och använde den som en mall till version II.
Sedan var det bara att märka upp på den förtennade plåten var dekoren skulle vara och sätta igång att bearbeta ytan med hammare och puns. Formen på beslaget slogs sedan ut med en mejsel, slipades och polerades. Efter ett par timmar så började formen så sakteliga bli rätt och en provpassning visade att det såg okej ut.
Eftersom nitningen behöver gå genom fyra lager plåt och två lager läder så passade ingen av de vanliga nitarna. Efter att ha borrat och passat in alla hål så tillverkade jag nya, längre nitar av järntråd som sedan fäste samman holken och toppbeslaget i läderskidan. Det tog ett par gånger att få till det men nu börjar i alla fall skidan ta form ordentligt och jag hoppas att resten av upphängningen och slutfinishen och striglingen av kniven går lättare!
Får be om ursäkt för de dåliga mobilbilderna, systemkameran får inte följa med ut i verkstaden. Uppföljning kommer!
Projektet jag jobba på nu är intressant på flera sätt men det som kanske utmärker sig mest är de förtennade beslagen. Något man kanske inte tänker på, och som ställer till en hel del bekymmer, är att det inte går att efterbearbeta plåtarbetet. Jag gör förtenningen innan punsningen och dekoreringen och när sedan beslagen sitter på kniven går det inte att putsa eller snygga till ytan. Lagret med tenn är så tunt att det försvinner så alla märken och spår av en ostadig hand sitter där. Både utmanande och frustrerande att inte ha något spelrum alls.
Jag började med de övre beslagen idag, holken och den liggande plåten. Dessvärre blev plåtarna inte speciellt bra och formen fel när jag gick tillbaks till referensmaterialet.
För att slippa att samma sak hände igen så förstorade jag en detaljbild av orginalet och använde den som en mall till version II.
Sedan var det bara att märka upp på den förtennade plåten var dekoren skulle vara och sätta igång att bearbeta ytan med hammare och puns. Formen på beslaget slogs sedan ut med en mejsel, slipades och polerades. Efter ett par timmar så började formen så sakteliga bli rätt och en provpassning visade att det såg okej ut.
Eftersom nitningen behöver gå genom fyra lager plåt och två lager läder så passade ingen av de vanliga nitarna. Efter att ha borrat och passat in alla hål så tillverkade jag nya, längre nitar av järntråd som sedan fäste samman holken och toppbeslaget i läderskidan. Det tog ett par gånger att få till det men nu börjar i alla fall skidan ta form ordentligt och jag hoppas att resten av upphängningen och slutfinishen och striglingen av kniven går lättare!
Får be om ursäkt för de dåliga mobilbilderna, systemkameran får inte följa med ut i verkstaden. Uppföljning kommer!
Subscribe to:
Posts (Atom)






















